> ## Documentation Index > Fetch the complete documentation index at: https://docs.livingsecurity.com/llms.txt > Use this file to discover all available pages before exploring further. # Blogg – Nätfiske: Håll dig borta från kroken > Nätfiske är den vanligaste formen av social manipulation. Så upptäcker ni ett misstänkt e-postmeddelande och så agerar ni när ett sådant når er inkorg. Nätfiske (phishing) är den vanligaste formen av social manipulation (social engineering) – ett finare uttryck för när en hackare hittar på en mycket övertygande historia för att lura dig att göra något åt dem eller ge dem tillgång till privat information. [Faktum är att över 3,1 miljarder förfalskade e-postmeddelanden skickas varje dag.](https://www.itgovernance.eu/blog/en/20-cyber-security-statistics-for-2022) Nätfiske sker oftast via e-post, men du kan också utsättas för nätfiske via sms eller telefonsamtal (kallas smishing respektive vishing). Oavsett om du insåg det i stunden eller inte har du säkerligen stött på nätfiskemejl tidigare. Dessa meddelanden försöker ofta locka dig att klicka på en länk eller öppna en bilaga som infekterar din enhet med skadlig kod. Ibland är nätfiskarna anmärkningsvärt frispråkiga och ber helt enkelt om dina inloggningsuppgifter eller personuppgifter ( vilken fräckhet! ). Vi tittar närmare på andra typer av nätfiske inom kort. Just nu fokuserar vi på bedrägerier via e-post – det är trots allt det vanligaste sättet för cyberkriminella att genomföra nätfiskeattacker. EXEMPEL: En ”leverantör” skickar en faktura för ett köp till dig via e-post, men vänta lite … något luktar fiskigt. E-postadressen är inte leverantörens egentliga – den liknar den bara mycket (amy\@companyname jämfört med amyb\@c0mpanyname). Den är faktiskt så lik att du inte upptäckte att adressen var förfalskad förrän du laddade ned den bifogade PDF-filen och råkade installera skadlig kod på din enhet – eller förrän den riktiga leverantören skickar sin faktura och du förstår att du har betalat en nätfiskare! ### Hur kan du vara på din vakt? ![Resource image](https://media1.giphy.com/media/U6Qzze3Mt90Ig/giphy.gif) Cyberbrottslingar är listiga och har mycket övning i att spela ett smutsigt spel. Men du har makten att skydda din organisation. Det finns några saker du kan göra för att undvika nätfiskebedrägerier: * Lita på, men kontrollera. Innan du svarar på ett e-postmeddelande som ber dig ladda ned något eller dela information bör du dubbelkolla avsändarens identitet. Om din ”chef” mejlar och ber dig överföra pengar, ring och bekräfta. Se bara till att använda ett nummer som du redan har sparat, inte ett som anges i det möjliga nätfiskemeddelandet. * Var försiktig med länkar och bilagor. Alla hyperlänkar och bilagor är inte skadliga, men det är det vanligaste sättet för nätfiskare att få tag på dig. Innan du klickar på en länk bör du hålla muspekaren över den och kontrollera att webbadressen till målsidan verkar legitim. Om länken har förkortats (till exempel bit.ly- eller goo.gle-länkar) bör du vara försiktig, eftersom du inte kan veta vart den leder. På samma sätt ska du aldrig ladda ned en bilaga från en okänd källa. Om du ska öppna en bilaga bör du hålla muspekaren över filen och se vilken filändelse den har. Om det är en .exe-fil eller en filtyp som du inte känner igen, till exempel .Ink – öppna den inte! Om din e-posttjänst tillåter det, skanna alla bilagor efter virus. Slutligen: om du har laddat ned en Microsoft Office-fil och programmet frågar om du vill ”aktivera makron” eller ”aktivera innehåll” – gör det inte! Om du aktiverar makron kan din dator äventyras. * Rapportera misstänkta e-postmeddelanden! Oavsett om din organisation erbjuder en knapp för att rapportera nätfiske i e-postklienten eller om du behöver kontakta dem direkt, ska du varna IT- eller säkerhetsteamet enligt din organisations policyer och rutiner för rapportering. Det är bäst att inte vidarebefordra ett nätfiskemeddelande till IT (eller någon annan), eftersom det kan utsätta dem för risk. Det sista du vill är att en ovetande kollega öppnar just den länk eller bilaga som du misstänker. Ring eller skriv i stället till dem, förklara vad som pågår och ge dem en förvarning. Det kan också vara bra att bifoga en skärmbild av det e-postmeddelande du rapporterar. ![Resource image](https://media0.giphy.com/media/NQRInzn4sxtAyoU9ol/giphy.gif) #### Bonustips! Undvik offentligt wifi när du arbetar på distans Var försiktig med offentliga nätverk utan lösenordsskydd. Tyvärr är det mycket enkelt för en kunnig hackare att ”förfalska” namnen på wifi-nätverk. Det öppna nätverket kanske heter ”Starbucks”, men är det verkligen det? En hackare kan ge ett wifi-nätverk vilket namn som helst! Om du ansluter till offentliga nätverk bör du se till att inte logga in på några arbetskonton. Om du loggar in på arbetskonton i en hackares imiterade nätverk kan du ge hackaren insyn i allt du gör. Även på ett legitimt nätverk kan en cyberbrottsling utnyttja en offentlig wifi-anslutning mot dig. Var misstänksam mot aviseringar om till synes bekanta programuppdateringar (som Spotify eller ditt antivirusprogram) som visas när du är ansluten till ett offentligt nätverk . Det kan vara falska meddelanden som en hackare har infogat för att få dig att ladda ned skadlig kod. Hur kan du undvika dessa cyberattacker via wifi? Använd alltid din egen personliga hotspot eller ett VPN när du inte kan använda en pålitlig wifi-källa. ### Kunskap är makt! Genom att lära dig mer om nätfiskeattacker ger du dig själv den kunskap som behövs för att upptäcka de onda. Även något som verkar litet – som att rapportera ett nätfiskemejl till IT – kan bidra mycket till att hålla ditt företag säkert. Att veta vad man ska vara uppmärksam på är en stor VINST värd att fira, så ta en andra kopp kaffe. Du har förtjänat den. ![Resource image](https://media0.giphy.com/media/qUjq6Qw51Ted3VgiVv/giphy.gif) This documentation is built and hosted on [Mintlify](https://mintlify.com), a developer documentation platform.